Puh såg på sina två tassar. Han visste, att en av dem var den högra, och han visste, att när man hade beslutat sig för vilken som var den högra, så var den andra den vänstra, men han kunde aldrig komma ihåg, hur man skulle börja.


Solen står högt över taken vinden har vänt
isen har smält och det luktar som vår
du går genom stan som om ingenting hänt
lika verklig och vardagligt snygg som igår
kom inte för nära du vet hur det blir
nu har jag mitt och du ditt revir
och du vet hur jag mår

Det är varning för ras
gå så försiktigt du kan
dina ögon kan krossa min värld
som stenar mot glas
varning för ras


/My/